Kan man få mens och ändå vara gravid?
Viktiga slutsatser:
- Du kan’inte ha mens när du är gravid,men lätt blödning eller spotting kan förekomma, ofta på grund av implantation eller hormonella förändringar.
- Blödningar, särskilt i början av graviditeten, är normalt för många, men det kan också vara tecken på allvarligare problem, så det är viktigt att konsultera en vårdgivare för att utesluta eventuella komplikationer
- Blödningar under senare delen av graviditeten kan vara allvarligaredärför är det’alltid viktigt att söka läkarvård för att garantera säkerheten för både mor och barn
Kan man ha mens när man är gravid? Det’finns ett enkelt svar på denna fråga: nej. Du kan’inte ha mens när du är gravid – men du kan uppleva viss blödning eller spotting, vilket kan orsakas av olika saker (mer om det senare). Men när det gäller mens: nej, du kommer’inte att få mens under hela graviditeten.
Varför du inte kan få mens när du är gravid
För att besvara denna fråga mer i detalj måste vi’fördjupa oss i biologin bakom reproduktiv hälsa. En menstruation – även kallad menstruation – är när blod och vävnad från livmodern lämnar kroppen genom slidan[1]. Detta sker vanligtvis en gång i månaden, även om menstruationscykelns längd varierar från person till person.
Under follikelfasen i varje menstruationscykel stiger nivåerna av hormonet östrogen gradvis och livmoderslemhinnan, det så kallade endometriet, börjar bli tjockare som en förberedelse för en eventuell graviditet. Ett ägg frigörs sedan från en äggstock i en process som kallas ägglossning. När ägget lämnar äggstocken färdas det ner i en av äggledarna. Om ägget förenas med spermierna kallas det befruktning, vilket är ett viktigt steg mot graviditet[2].
Om du blir gravid kommer graviditetshormonet humant koriongonadotropin (hCG) att produceras i din kropp. Detta får kroppen att producera mer av hormonet progesteron som gör livmoderslemhinnan tjockare och främjar graviditet[3]. Detta avbryter det vanliga mönstret i menstruationscykeln, då livmoderslemhinnan stöts ut. Det är därför du inte’får mens när du’är gravid.
Men om ägget inte’befruktas av en spermie återabsorberas ägget i kroppen, östrogen- och progesteronnivåerna sjunker och livmoderslemhinnan lossnar och lämnar kroppen som en menstruation[4].
Är spotting normalt under graviditeten?
Även om du’inte får mens under graviditeten kan du uppleva viss spotting, en typ av blödning från slidan som vanligtvis är mycket lättare än normal menstruationsblödning.
Blödningar är vanliga i början av graviditeten, särskilt under de första 12 veckorna, och förekommer i cirka 50% av graviditeterna[5]. Det händer ofta under denna tidiga fas av graviditeten när det växande embryot planterar sig i livmoderväggen – kallas ibland implantationsblödning, som ofta inträffar ungefär samtidigt som din menstruation skulle ha kommit[6]. Det kan också orsakas av hormonella förändringar i livmoderhalsen. Den’varar dock inte lika länge som en mens, utan vanligtvis bara en eller två dagar[5].
Även om spotting under tidig graviditet är vanligt och vanligtvis mycket normalt, är det’ändå en bra idé att tala med din vårdgivare för att utesluta andra orsaker till blödningen.
Tecken på mens vs graviditet
Om du’undrar om din blödning är relaterad till befruktning eller menstruation, finns det några saker att hålla utkik efter som du kan använda för att skilja mellan tecken på mens och graviditet. Tänk på att ingenting ersätter ett samtal med din vårdpersonal, så prata alltid med din läkare i första hand om du har frågor eller funderingar.
Tecken på period [7]
|
Tecken på graviditet [8]
|
Även om graviditeten har sina egna tydliga tecken finns det vissa symtom som överlappar symtomen vid premenstruellt syndrom och när mensen kommer, t.ex. trötthet, bristande libido och ömma bröst. Även om väntan kan vara frustrerande är det bästa sättet att avgöra om du är gravid eller inte att göra ett graviditetstest den första dagen efter utebliven mens.
Andra orsaker till blödning
Det finns även andra orsaker till blödningar och stänkblödningar under graviditeten, varav vissa är ofarliga och andra är tecken på något mer allvarligt. Det’är därför det’alltid är viktigt att tala med din läkare eller barnmorska om eventuella blödningar, i alla skeden av graviditeten.
Under den första trimestern
Förutom stänkblödningar som orsakas av implantationsblödning finns det andra orsaker till blödning under graviditetens tidiga sk ede:
Cervikala förändringar
Graviditetshormoner kan orsaka vissa förändringar i livmoderhalsen, vilket kan ge upphov till blödningar. Du kan till exempel uppleva blödning efter sex på grund av dessa förändringar[6].
Infektion
Blödningen kan ibland orsakas av en infektion. I de flesta fall kan detta åtgärdas med antibiotika, som är säkra att ta när du’är gravid[9].
Hot om missfall
Hotande missfall inträffar när det’s blödning under de första 24 veckorna av graviditeten, utan utvidgning av livmoderhalsen – men graviditeten fortsätter som normalt. Detta är en ganska vanlig företeelse som inträffar vid cirka 20% av graviditeterna[10].
Subchorioniskt hematom
Ett subkorioniskt hematom (SCH) uppstår när det’finns en blödning eller blodansamling i livmodern, runt den embryonala säck som fostret utvecklas i. Det’är den vanligaste orsaken till blödning i början av graviditeten[11].
Om du har ett subchorioniskt hematom kommer du’vanligtvis inte att uppleva någon smärta, även om du kan ha vissa kramper. De flesta som har en SCH fortsätter att ha en hälsosam graviditet utan problem, även om det ibland kan orsaka komplikationer – så återigen är det’viktigt att prata med din vårdgivare för att ta reda på vad det betyder för dig.
Missfall
Blödning i början av graviditeten kan också vara ett tecken på missfall. Graviditetsförlust är vanligast i början av graviditeten, och även om det’inte är något man ofta pratar om är det’relativt vanligt. Det’uppskattas att 10%-20% av alla kända graviditeter slutar i missfall[12].
Det vanligaste symtomet på missfall är vaginal blödning, och du kan också uppleva kramper och smärta i nedre delen av buken. Andra symtom är vätske- eller vävnadsutsöndring från slidan och att du inte längre upplever graviditetssymtom som illamående eller ömma bröst[13].
Det’viktigt att söka läkarvård om du får blödningar, särskilt om de’åtföljs av smärta eller kramper – men det’också viktigt att komma ihåg att många människor har lätta blödningar under tidig graviditet, och att det’inte nödvändigtvis är ett tecken på missfall.
Graviditet utanför livmodern
En utomkvedshavandeskap inträffar när en befruktad äggcell implanteras utanför livmodern – vilket innebär att en utomkvedshavandeskap’inte är en livskraftig graviditet. Utomkvedshavandeskap’ger inte alltid symtom, men om du får symtom inträffar de’oftast mellan graviditetsvecka fyra och tolv.
De kan inkludera:
- Vaginal blödning eller brun flytning
- Buksmärta, vanligtvis lågt ner och på ena sidan
- Smärta i spetsen av axeln
- Smärta när du går på toaletten[14].
Allt detta kan vara symtom på andra saker också – men det’viktigt att söka läkarvård om du har något av dessa symtom, ektopiska graviditeter är extremt sällsynta, men är allvarliga och bör behandlas som en medicinsk nödsituation.
Molär graviditet
En molär graviditet är när det’finns ett genetiskt problem med det befruktade ägget. Det innebär att fostret och moderkakan inte’utvecklas som de ska. En molagraviditet är’inte livsduglig. Det’är sällsynt och drabbar cirka 1 av 600 graviditeter[15].
Symtomen på en molagraviditet kan vara vaginal blödning eller mörka flytningar i början av graviditeten, svullen mage, kraftig illamående på morgonen och tecken på infektion[15].
Andra och tredje trimestern
Senare under graviditeten kan blödningen orsakas av:
Att ha sex
Att ha sex när du’är gravid är helt säkert (såvida du’inte har fått rådet av din läkare att undvika det). Det kan dock orsaka blödning – även om det vanligtvis bara rör sig om lätt spotting[16].
Vaginala undersökningar
Om du genomgår en invärtes vaginal undersökning kan du få en viss blödning efteråt. Även här handlar det vanligtvis om spotting snarare än blödning[16].
Sent missfall
Tidslinjen för hur ett sent missfall definieras kan variera, men vanligtvis är ett sent missfall ett missfall som inträffar någon gång efter 13:e graviditetsveckan och före 20:e graviditetsveckan. De vanligaste symtomen på missfall under andra trimestern är:
- Vaginal blödning
- En stråle eller droppe av klar vätska från slidan
- Smärta i magen eller buken, t.ex. krampartade smärtor
- Ditt barns’rörelser blir långsammare, förändras eller upphör[17].
Om du upplever något av dessa symtom ska du genast kontakta din barnmorska eller förlossningsavdelningen.
Placenta praevia
I takt med att graviditeten fortskrider utvidgas livmodern, vilket kan påverka placentans läge. Om livmoderhalsen är helt täckt av moderkakan kallas det’för placenta praevia, medan om moderkakan är mindre än 2 cm från livmoderhalsen kallas det’för lågt liggande moderkaka. Det inträffar vid cirka 1 av 200 födslar[18].
Det kan orsaka kraftiga blödningar, som vanligtvis är klarröda och inträffar under de tre sista månaderna av graviditeten. Det kan innebära en risk för dig och ditt barn, vilket innebär’att det är mycket viktigt att du kontaktar din läkare, barnmorska eller förlossningsenhet om detta inträffar. Du kan få genomgå extra undersökningar, bli ombedd att komma till sjukhuset under senare delen av graviditeten för övervakning, och det’är troligt att ditt barn måste födas med kejsarsnitt[19].
Avlossning av moderkakan
En moderkaksavlossning är ett tillstånd där moderkakan börjar lossna från livmoderväggen innan barnet är fött. Det kan inträffa när som helst efter graviditetsvecka 20, men är vanligast senare i tredje trimestern, mellan vecka 28 och 40[20].
De flesta som drabbas av moderkaksavlossning får vaginala blödningar – men inte alla. Andra symtom är buksmärta, smärta i nedre delen av ryggen och sammandragningar[21].
Det kan leda till komplikationer, till exempel att barnet’växer sämre, för tidig födsel eller dödfödsel. Det’viktigt att komma ihåg att detta tillstånd endast drabbar cirka 1% av graviditeterna[21], men det’rekommenderas alltid att du söker läkare om du upplever blödningar under graviditeten.
Vasa praevia
Det är då barnets blodkärl löper genom de fria placentahinnorna (som är tunna, oskyddade delar av fosterhinnan där moderkakan inte fäster direkt). Detta är som farligast när de också befinner sig nära livmoderhalsen, eftersom det är då som en vasa praevia löper störst risk att brista.
Det’är ett mycket sällsynt tillstånd som tros drabba mellan 1 av 1200 och 1 av 5000 graviditeter[22] – men det kan vara mycket allvarligt. Eftersom barnets’blodkärl inte är’skyddade kan de spricka under förlossningen eller när vattnet går – vilket kan innebära att barnet förlorar en farlig mängd blod.
Alla med vasa praevia får inte symtom, men en del kan få vaginala blödningar. Diagnosen kan ställas innan förlossningen startar eller under den tidiga förlossningen om du har blödningar, om en inre undersökning visar vasa praevia eller om ditt barn lider när vattnet går[23].
Det’finns inget sätt att förhindra vasa praevia, men det’är bättre för ditt barn om det’diagnostiseras tidigt – vilket är anledningen till att det’är så viktigt att tala med din läkare eller barnmorska om du upplever någon blödning, när som helst under din graviditet.
En blodig show
En ‘blodutgjutelse’ eller en ‘blodutgjutelse’ är när slemproppen som’suttit i livmoderhalsen under graviditeten lossnar. Detta signalerar att livmoderhalsen gör sig redo för att värkarbetet ska sätta igång. Det ser olika ut för alla, och blodet kan vara rött, rosa eller brunt. För vissa människor kan den ha en geléartad, trådig konsistens medan den för andra kan vara mer slemliknande och strimmig av blod. För vissa personer lossnar slemproppen på en gång, medan det för andra kan ske mer gradvis[24].
Det’finns ingen bestämd tid mellan blodsutgjutelsen och förlossningens början. En del får värkar mycket snabbt efteråt, medan det kan ta några dagar. I vilket fall som helst signalerar det tydligt att förlossningen kommer att ske relativt snart – och även om det kan se oroväckande ut är det’helt normalt och inget att oroa sig för.
Vad du ska göra om du blöder eller har stänkblödningar under graviditeten
Det är helt normalt med en del stänk eller blödningar under graviditeten, särskilt i början av graviditeten. Å andra sidan kan det vara ett tecken på något mer allvarligt. Det’är därför det’är viktigt att tala med din läkare eller barnmorska om eventuella spottloskor eller blödningar när du’är gravid. De’kommer att kunna undersöka de potentiella orsakerna. Det kan vara oroande att få stänkblödningar eller blödningar när du’är gravid, men din vårdgivare kommer att kunna ge dig trygghet och rätt vård för dina behov.
Planera graviditet med Natural Cycles
Natural Cycles är en FDA-godkänd app som kan hjälpa dig att förstå din cykel bättre, se till att du vet vad som är normalt för dig och hjälpa dig på din resa mot att planera en familj. Du kan enkelt följa din menstruationscykel och logga symtom som spotting, flytningar och mycket mer. Vår temperaturbaserade algoritm kan förutsäga dina mest fertila dagar och ägglossningsfönster så att du alltid är medveten om vad som händer i din kropp.
Tyckte du om att läsa den här artikeln?